Laga skifte 1920 i Korterud.
Laga skifte har man ju hört talas om, men vad är det egentligen? Så här säger Wikipedia:

Det var alltså ett sätt att redan i början på 1800-talet dela in marken i skiften och dokumentera vem som äger vad. Efter 1926 ersattes det gamla Laga Skifte av en ny jorddelningslag som heter: 1926 års lag om delning av jord å landet (JDL).
I samband med den nya lagen kom det till Korterud en lantmätare. Han dokumenterade varenda plätt, vad som växte på den och vem som ägde den. Detta var 1920 och man använder fortfarande benämningen Laga Skifte i dokumentet.
I Korterud finns dokumentet över denna jorddelning fortfarande kvar, med tillhörande karta, och här skall vi gå igenom det materialet litegrand:

Nu är jag lite för ung(!) för att kunna läsa sån här text riktigt bra, men låt oss göra ett försök:
Då intet vidare var att vid laga skiftet behandla eller besluta förklarades detsamma avslutat med tillkännagivande att den missnöjda äger att inom sextio dagar härefter sina klander ingiva till herr Ordföranden i Jösse härads ägodelningsrätt vid förlust av vidare talan.
År och dag från ovan
Å tjänstens vägnar
Ivar Holmquist
Lantmäteriauskultant
Väldigt högtidligt, men så är det också ett formellt och viktigt dokument. Man är både stolt och tacksam över att komma från ett land som varit så här ordnat i flera hundra år!
Titeln, Lantmäteriauskultant, har jag aldrig hört talas om förut men det verkar som Ivar Holmqvist var nyutexaminerad när han gjorde det här:

Jag tror att jag såg någonstans i materialet att det är en kopia, så han (eller någon annan) har alltså för hand kopierat originalhandlingarna.
Här har vi lite mer text, innehållande dem som var berörda av jorddelningen:

Förestående för oss upplästa protokoll varder härmed justerat och godkänt; dag som ovan.
Carl Nilsson Mag(nus) Sohlman (Mina anfäder)
Nils Nilsson Aug(ust) Andersson
Olof Gustafsson Carl J Elg
Nils Andersson Olof Andersson
Som gode män och vittnen
Olof Olsson
Segol Olsson
Upplästa protokoll, undrar om alla inte kunde läsa? Eller så läste man ändå upp det som en formalitet. Det är alltså 47 paragrafer långt.
I övrigt består boken av sida upp och sida ner med skiften och olika information om dem:

Här ser man olika sorters jord, Inrösningsjord, Avrösningsjord, ända ner på kvadratdecimeter!
Inrösningsjord: Odlad eller odlingsbar mark
Avrösningsjord: Skogsmark
1 Ar = 10*10m
1 Hektar = 100*100m

Det finns en karta också!

Här är alltså Korterud som sträcker sig ända från själva byn i öster ända til Asketjärnet i väster. Pipa och de andra gårdarna söder om tjärnet hör till Nordmarks härad och är inte med på kartan. Men Tjärnshagarna finns utmärkta, liksom Övre och Nedre Fjället (Grandalen).
De stora bokstäverna A – L representerar en sektion i boken. En karta på den tiden var nästan lite av ett konstverk:

Ivar Homquist skrev väldigt fint också.
Laga Skifte 1640-41
Jag har också hittat kartor från 1640-41, där korterud finns med!

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0000185_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=4031%2C3264%2C1613%2C824

Efter mycket funderande och diskuterande så tror jag att den ursprungliga gården i Korterud låg strax väster om Nystuga, dvs nästan mitt på kartan ovan. Den finns förmodligen inge kvar, men om man åker förbi så ser man att gärdet planar ut lite där jag tror att gården var.
Nu kommer vi kanske en liten bit från ämnet, men jag sprang på en husförhörslängd från Korterud 1701:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0038023_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=3144%2C3%2C2337%2C1195

Leave a reply to Korterud Kartor. – Livet vid Asketjärnet Cancel reply