Livet vid Asketjärnet

Hur levde man runt sekelskiftet?

Ja, här har jag inte mycket information från stugorna runt Asketjärnet eftersom jag helt saknar foton från de personer som levt där, och fortfarande mestadels saknar information om vilka de var.

Men efter att ha tittat lite i fotoalbumen från min egen släkt nere i Korterud så kan man få reda på en del om av vad man hade för sig runt sekelskiftet och i början på 1900-talet.

Skogen

Man levde mycket på vad skogen hade att ge, man tog ved att värma upp husen med, timmer för att bygga hus och andra byggnader och virke för att såga bräder av och göra redskap.

Nedan är en bild från ett husbygge, man har en enkel byggnadsställning, yxa och såg. Barnet är med och klättrar på stegen.

Jag vet inte vilket hus de bygger, möjligen Nystuga? Någon som vet?

Här lägger man nytt tag på Birgers loge i Väststuga i Korterud:

Taken var ofta av halm (enligt gamla brandförsäkringar) men här använder de spån i stället vilket är tunna skivor av trä som läggs omlott. De håller ju inte så länge så de måste bytas ut när de börjar ruttna och läcka.

Jag har varit inne i den ladugården många gånger och det var tre spiltor där jag tror Birger hade två kor och en häst. Golvet var av trä vilket måste varit väldigt opraktiskt när man har djur inne hela vintern som man ska hålla rent och torrt efter. Vatten fick man hämta från brunnen till vänster om ladugården (syns inte i bild).

När jag var tonåring så hade en av mina vänner sina hästar i den ladugården/stallet en vinter utan vare sig ström eller vatten. Det var mycket svårigheter med att hålla brunnen öppen när det var kallt och vinter, samt också riskfyllt att tvingas ha med brinnande lyktor i stallet på kvällen bland hö och halm. Vi har numera kommit väldigt långt bort från det sättet att leva.

Mycket timmer drogs ju hem med hjälp av häst och släde, men om det fanns en älv i närheten kunde man förstås också flotta det:

Fiske

Det här tror vi är en fisketur i Asketjärnet i början på seklet. Lägg märke till flaskan med Kron (sprit) som sticke upp ur båten närmast. Det var nog obligatoriskt på en fisketur med vänner. Nils från Måstuga (längst till vänster) verkar ha metat upp en liten fisk med sitt hemmasnickrade fiskespö. Vi tror att det är Birger i Väststuga som ror honom.

Vilka männen i båten närmast är vet jag inte.

Hästen i arbete

Här ser vi en häst dra en släde med timmer, lägg märke till bjällran som är fäst i selen:

Jag är lite osäker på om bjällrorna var för trevnad bara eller om de användes för att exempelvis skrämma bort vilda djur. Hästar är paniskt rädda för älgar och det är opraktiskt med en skenande häst och timersläde.

Hästarna var i arbete i skogen på vintern, men användes för många andra saker också. Bland annat hade man kapplöpningar på de frusna isarna på sjöarna på vintern. Här nedan syns Nils i Månstuga (kanske med hästen Munter) och Birger i Väststuga i Korterud:

Hästarna är av lättare brukstyp, mindre än en Nordsvensk brukshäst idag. Jag vet inte vad det är för typ av slädar, kanske det som kallas staksläde? Kappslädare är mycket lättare byggda och timmerslädar ser ut på ett helt annat sätt. Lägg märke till hästen i bakgrunden, spänd för en vagn med stora hjul. Den hästen ser smäckrare ut, mer som dagens travare.

Det är lite svårt att veta om de bygger väg här, eller om de hämtar grus till något annat. Men hästarna är i allafall selade och drar slädar med grus eller jord.

Jag har sett bilder från när de handgrävde vägen mellan Korterud och Skillingmark, det var ett hårt arbete att bygga vägar på den tiden.

Man kan tänka sig att hästarna var viktiga och de är ofta med på bilderna man tar på gården och människorna som bor där. Den här bilden ser väldigt gammal ut både på utseendet och hur människorna är klädda och jag vet inte vilken stuga det är. Hästen visas stolt upp:

Barnen

Man var ju mycket strängare mot barnen förr, ibland fick de stryk och blev instängda i skrubbar. Men de levde nog väldigt fritt och idylliskt också, ofta i två-generationsboenden där de hade många vuxna som tog hand om dem.

Barfota, solbrända; livet på en bondgård:

Musik var trevlig underhållning och här har man köpt en Hammondorgel som barnen får lära sig spela på. Arthur i Månstuga på bilden från tidigt 1900-tal:

De fick tidigt lära sig hjälpa till förstås. Här en flicka med en jättestor korg, en så kallad skrånt (på Värmländska), på ryggen:

Två kvinnor och en baby, hon till vänster håller på med något slags handarbete:

Barnen gick i skolan, inte alls lika många år som idag dock. I början på seklet gick de flesta barn inte i skolan på heltid och det var blandade klasser.

Jag vet inte vad det är för skola ovan. Den ser väldigt liten ut, mer som en vanlig stuga. Det var vanligt att de hade långt till skolan och fick gå flera kilometer på en stig i skogen för att komma dit och hem.

Hur såg det ut inomhus?

Det finns inte jättemånga gamla interiörbilder vilket är förståeligt eftersom det var svårare att fota i mörka inomhusmiljöer. Här är ett kök från vad vi tror är en gård i Älgestad:

Grytorna ser blanka ut och man har rinnande kallvatten till en ho i köket. Kolla in telefonen i rummet till höger. Den typen av väggtelefoner fanns redan i slutet på 1800-talet men jag vet inte riktigt när telefonen kom till Korterud och Älgestad.

Jag kommer ihåg att telefonnumren när jag var liten var femsiffriga och att de första tre siffrorna var lika för alla: 330, och tillagda senare. De två sista siffrorna, till exempel 28, var de enda som fanns först och betydde väl att man var hus nr 28 som skaffade telefon i grannskapet?

Här är två andra interiörbilder men jag skulle gissa att de är från 40-talet eller senare:

Lägg märke till krukväxterna och den broderade bonaden på väggen.