Livet vid Asketjärnet

Kronesätern.

Söder om Lacketorpet finns en gammal boplats som heter Kronesätern. Man använde förmodligen ängarna som bete för djuren i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet, men enligt Fornsök så skall det finnas två husgrunder med murstock där, vilket stämmer bra med vad vi hittade på vår utflykt.

På krigskartan från 1769 så ser man Lacketorpet men inte kronesätern:

Om ni tittar där det står Lacketorpet så är det en bäck markerad, och det är längs den som kronesätern ligger. Kanske det bara var för långt bort ifrån det de vill dokumentera från krigssynpunkt, eller så fanns den helt enkelt inte.

På den häradsekonomiska kartan från 1890-talet så finns sätern med:

Den finns ett litet hus på andra sidan bäcken också, det missade vi att titta efter när vi var där. Kanske det försvann när man byggde vägen. Det ena huset syns väldigt tydligt på kartan men det bortanför finns inte eller har kanske övergivits. Bostadshus är märkta med rött, och på kronesätern finns inget rött hus.

På generalstabskartan från 1897 så ser det ut så här, Lacketorpet har av misstag blivit kallat Kronebråten, men husen finns utmärkta:

På flygbilden från 60-talet finns inga spår av sätern. Lägg märke till de markerade kolmilorna i Fornsök en bit därifrån:

Om man svänger in på vägen vid Lacketorpet och fortsätter några hundra meter så kommer man till en liten korsning. Där kör man rakt, åker över en liten bäck, och är sedan alldeles i höjd med husen. Om du kommer till stenbrottet har du kört för långt.

Kronesätern är ett ljuvligt ställe med massa mjuk mossa, en porlande bäck, och hyfsat gammal skog.

Det första man såg var en sten från en av husgrunderna, slängd på en berghäll i närheten, tråkigt när folk förstör, för detta har väl inte ett djur gjort?

När man lyfte blicken från den fyrkantiga stenen så såg man den vackra husgrunden:

Murstocken var helt överväxt:

Här är hörnet på huset:

De kallar det fäbodlämning, huset är märkt med en gul skylt:

Andra hörnet:

Den mysiga vägen till husgrunden som finns längre in:

Vilken är om möjligt ännu mer täckt med mossa:

Här ser man kanten på den:

Ett hörn:

Skog där det en gång varit äng:

Vi hittade en jordkällare nere vid bäcken, inte långt från vägen. Förmodligen var det något lättare att gräva där. Den var väldigt svårfotograferad men rejält djup 1-2 meter om jag inte missminner mig:

Nere vid bäcken växte det en massa fräken:

Man hörde ett stilla porlande från bäcken:

Vi hittade inte jättemycket rösen så antingen var marken redan ganska odlingsbar eller så var de överväxta med mossa. Eller så är det det man menar med säter? Den är till för djur som betar men inte så mycket odling.

På andra sidan vägen var det också gammal ängsmark och något som förmodligen trots allt var ett röse: