Livet vid Asketjärnet

Smeere (Smederud).

Om man går från huset vid Asketjärnet och följer grusvägen ca 2 km norrut så kommer man till Smederud och Holfältre. Smederud ligger till höger om vägen och där bodde senast två systrar i ett litet hus på en ganska hög liten kulle. Det finns en jordkällare och en murstock. Man kan hitta rösen en bra bit uppför sluttningen så det var nog en mycket större gård än det lilla huset för länge sedan. Enligt kartan hette den gården Jonserud, vilket verkar ha fallit ur folkmun.

Så här säger Fornsök:

Enligt Fornsök hette systrarna Kari och Khersti och bodde där 1890. Enligt Fornsök var det en säter först som hette Jonsered, och den döptes sedan om till Smederud/Smeere.

På den här gamla kartan ser man dock att det var en gård (G efter namnet) som hette Jonserud innan det blev en säter. Här man omfattningen i slutet på 18-talet:

Huset där de två damerna bodde, är förmodligen den svarta fyrkanten vid J-et in Jonserud. Men boningshusen verkar ju vara röda, så jag vet inte varför det här är svart.

Notera det stora gröna området norr om tjärnet. Den svarta linjen är bäcken, och till höger om den byggdes sedan vägen, där som stigen är på kartan. 

På Smederud är det ganska intressant att titta på terrängskuggningen. Jag har gjort tre ganska små röda prickar i bilden, från vänster:

• Rösen alldeles vid nuvarande vägen
• Där jag tror att huset är
• Rösen ganska långt upp i skogen, se bilder längre ned.

Man ser också tydligt den nuvarande vägen samt traktorvägen som går upp strax nedanför huset och alldeles intill jordkällaren som av någon anledning inte går att se på den här bilden. Det är gott om stenrösen både bakom stugan och på andra sidan traktorvägen, vilket är lite svårt att se på kartan..

På generalstabskartan från 1897 finns gården med:

Den finns inte på några av kartorna från 1700-talet.

När man besöker Smeere så ser man snabbt det avlånga röset som syns vid den första pricken på terrängskuggningsbilden:

Här är murstocken, eller snarare öppna spisen som är ganska välbevarad. Jag tänker att stugan hade två rum vilket är vanligt, ett kök och en kammare. Mittendelen av spisen var nog där väggen gick och så kunde man elda i båda rummen:

Inte så bra bild men här är hörnet på huset:

“Skylten”:

Jag tänkte skriva: “Svampar för stämningshöjande” men det blir ju lite konstigt kanske med tanke på att det är flugsvamp och man inte vet riktigt vad som händer om man äter dem (obs de är väldigt giftiga)! Fina är de i allafall och visst får man en härlig känsla av skog när man ser dem.

Ett lite misslyckat försök att fota jordkällaren som låg endast ca 10 meter från huset:

Jordkällaren från sidan:

Det växer blåklockor på den:

Senare har det visat sig att jordkällaren ligger längre upp i sluttningen. Men vad är då det ovanstående? Det är en rund djup grop utan öppning för dörr. Jämfört med jordkällaren ovanför huset:

Längre upp från jordkällaren så var det en fin äng:

Ovanför ängen hittade vi en annan jordkällare eller cirkulärt stenröse:

På andra sidan traktorvägen från huset sett var det ett rejält stenröse:

Sedan följde jag traktorvägen upp till den mysiga platån i sluttningen, den finns utmärkt längst österut på kartan.

Där växte det prästkragar bland skogsgräset:

Jag vill gärna understryka hur jobbigt det är att gå i skogen på sommaren, om man inte följer en väl trampad stig! Det är snårigt, högt gräs, spindelnät som man plöjer igenom med ansiktet, blöthål, myror, älgflugor, vanliga flugor och fästingar! Många av er har nog upplevt det själva 🙂

Ibland var det tät skog:

Men på många ställen på platån var det fortfarande väldigt mjukt gräs med mossiga stenar. En del av skogsängen:

På många gamla boställen hittar man liljekonvalj även om det inte växer vilt där för övrigt. De kanske visste att det behövdes kalkrik jord och la till kalk, eller så tog man med jord ihop med plantan när man flyttade den. I Skillingmark växer de naturligt så man kanske flyttade några därifrån.

Blåklocksäng:

Gärdsgård eller liknande:

Obs, jag förstår att alla inte tycker att det är superintressant med 10 bilder på olika stenrösen…men jag tycker de är vackra! Skogsljus är också väldigt fint och lite trolskt.