Pipa.
Pipa är det lilla röda huset precis där man svänger in på vägen vid Asketjärnet. När jag var liten bodde Gunnar och Randi Engström där och de var väldigt trevliga. Vi fick komma in i det lilla köket där det fanns en stor spis som var väldigt låg, precis som det brukade vara i gamla stugor. Det andra rummet var en liten kammare där man sov. Stugan hade bara två rum, och ett loft under taket.
Den gamla vägen som kommer ner från “tippen”, passerar Pipa och fortsätter bort mot Skillingmark var den man gick när man skulle mellan Stockholm och Oslo innan stora landsvägen fanns. Man kan se spår efter den gamla vägen i skogen. Ibland täcks den av den nya vägen, men ibland kommer den fram och man följa den, till exempel vid Lacketorpet.
Gunnar var ingenjör och far till Odd Engström, en känd Socialdemokrat som var bland annat finansminister och vice statsminister i Sverige. Ungefär så här går historien om Pipa:
Det var skjutsstation där, precis som i Framstuga i Korterud. Vad innebar detta då? Jag har Googlat men förstår ändå inte helt, var det staten som ägde hästarna? Bodde de i många olika stall och användes över hela Sverge för att dra vagnar med människor?
I vilket fall, på den tiden det var skjutsstation så bodde det ett gift par där. Mannen dog väldigt ung och frun blev ensam. Hon fick så småningom fem barn, varav jag känner till två:
- En son som hette Oden Röse eller Röös: Han tog över stugan och försörjde sig som dräng i stugorna i Korterud. Han hjälpte till i Månstuga till exempel vid slått-hanna (slåttern) och sov då på norlare (norra) romme (rummet). Ett stort förrådsrum som man var rädd för som liten. Han jobbade mot lite mat och dryck. När det inte fanns jobb att tillgå var han kolare, dvs byggde minor där han tillverkade kol. Bland annat kan man se kol i marken alldeles ovanför bastun vid mamma och pappas hus. Oden var lite av en särling och blev aldrig gift. Han hade vänner i Sjulsetorpet och det gick en stig bakom mamma och pappas hus som vi kallade Odens stig.
- En dotter som blev Gunnar och hans bror Sigge Engströms mamma. Gunnar var far till Odd Engström.
- Pip-Stina, var det en syster?

Balsidan av bilden:

Mamma skriver så här:
“Gunnar och Randi Engström de ägde Pipa tillsammans med Gunnars bror Sigge, som var blind och bodde i Skillingmark. Han hade en kiosk som pappa (Danne) köpte godis i när han var barn.
Det var en skjutsstation vid Pipa för länge sedan, med allt vad det innebar. Kan inga detaljer om det.
Oden var morbror till Gunnar.
Odd var son till Gunnar och Randi.” .
Här är kartan från 1883-1895, Asketjärnet kallades då för Hästskotjärnet:
- Den stugan som står där idag är byggd 1912, står det inuti den, ovanför dörren. Den är lite närmare vattnet än den gamla och gaveln pekar rakt ut mot sjön
- Den lilla röda fyrkanten här är gamla Pipa. Vinkeln på huset stämmer inte riktigt med det idag så vi tror att detta är ett äldre hus som stod närmare korsningen. Pappa och jag kommer ihåg att det finns en tegelhög där som nog visar var den gamla stugan stod.
Här är flygbilder tagna från samma vinkel år 1960, 1975 och 2023:
Pipas position är ju ganska oförändrad och ladan ligger kvar. Huset blev dock utbyggt för ca 2 år sedan. Notera timret i vattnet, jag kommer ihåg från när jag var liten att sågverket förvarade timmer i Asketjärnet.
Bättre nutidsbild:
I Fornsök kan man se att det finns kolarminor ovanför Lacketorpet, kan det vara Oden som använde dem? Fast varför skulle han gå ända dit upp? Kanske de tillhörde någon annan.

Bakom Pipa ner mot bäcken där den rinner ut i tjärnet finns en jättestor sten med ett rör i. En pipa? Jag skulle inte tro att det är därför stugan heter pipan men vem vet?
Det finns ett ställe i bäcken där man förmodligen hade en liten spång eller bara enkelt tog ett steg över till andra sidan:
Pipa ligger så himla fint, nära till vattnet och vacker kvällssol. Jag har tagit mycket bilder där, problemet är bara att hitta dem! Här är några jag tagit med mobilen:
Från 2017, så här har stugan sett ut så länge jag minns! Lite till höger i bild låg kanske den gamla stugan
Framför stugan var det en liten björkallé, här står jag och tar bild mot tippen-vägen och korsningen.
Så här såg man stugan när man kom till den från stora vägen. För att komma till loftet fick man klättra på en brant trappa på utsidan huset:
Här tar vi bild på stugan från vår brygga, man ser ladan och gäststugan i förgrunden:
Vid vattnet framför stugan finns en fin sandstrand som jag alltid varit avundsjuk på:

Leave a comment