Livet vid Asketjärnet

Holfältre.

På vänster sida längs tjärnsvägen, om man fortsätter efter man kommit till änden av tjärnet, ligger Holfältre. Där kan man hitta en väldigt tydlig spis och skorsten, samt en rektangulär grund med en liten trappa. En bit längre bak ligger grunden från ladugården. Om man går omkring här hittar man mycket rösen och rester efter bodar eller liknande. När jag var liten var det väldigt mycket gräs och blommor fortfarande. Ingen brunn men det är ju en rejäl bäck alldeles intill. 

Min moster sonja jobbade på hemmet i Åmotfors och vid ett tillfälle kom det in en gammal man som var född på Holfältre. Han föddes runt 1900 och var säkert 90 år när han dog. Så på den tiden vet vi säkert att det bodde folk där, men min mamma kommer inte ihåg dem och hon växte upp på 50-60-talet. De hade långt till skolan i allafall, som låg på väg till Skillingmark.

Man får nästan jämföra de tre bilderna (60-tal, 1975 och nutid) för att se var Holfältre och Smeere var:

1. Holfältre, ladugårdsgrunden
2. Smeere, uppe på den lilla kullen låg huset (man ser skorstenen) och på högra sidan är jordkällaren.
3. Holfältre, husgrund med nedrasad skorsten. Runt Holfältre finns väldigt mycket att upptäcka. Vi har inte hittat någon jordkällare dock. En ledtråd är att där det är mossa har det varit gärden, men inte där det är blåbärsris. Smeeres lilla äng förstördes nog av vägbygget.

Här är kartan från 1883-1895:

Holfältre till vänster om bäcken. Man ser stigen upp, och att det var äng hela vägen ner. En bit söderut hade man mer åker, det har jag sett i skogen med rösen etc. Man ser också stigen till Fjällfinnen, kanske den vägen de gick till Skolan (till vänster). Jag ska lägga upp en bättre kartbild här senare.

Man går en ganska brant traktorväg upp från grusvägen mot ängarna och stugan, förbi ett buskage med unga aspar:

Ängen är välbevarad och väldigt sluttande i början. På sommaren är det massvis med blommor där, men jag var där i oktober så ängen gick mer i beige:

Det planterades skog där för några år sedan men de flesta granplantorna verkar ha kvävts av gräset. Om man fortsätter rakt fram så kommer man till den gamla ladan. Man kan tydligt se stenarna efter den och om jag inte missminner mig så har jag vid något tillfället sett trappstenar. Nu var det snårigt och svårt att se exakt vad stenarna varit till. Tittar man på kartan så stod ladan i öst-västlig riktning, vilket inte är riktigt vad jag kommer ihåg. Bakom ladan växte det mycket brännässlor, förmodligen där gödselstacken varit (dyngestan säger de här).

När jag vände blicken mot tjärnet till så såg jag murstocken och husgrunden. Första gången jag var här så var murstocken väldigt intakt och man kunde till och med ana skorstenen. Men sedan har det växt en stor gran i den så den har rasat.

Huset är avlångt och spisen var i nordvästra hörnet. Det finns en trapp åt söder och där kunde man kanske sitta och titta ut över ängarna och tjärnet. Här är den gula märkningen: Torplämning Holfeldterud.

Här är mer bilder på murstocken och husgrunden. Det är väldigt vackert att murstocken är täckt av humle. Gjorde de öl månne?

Det var en väldigt vacker höstdag:

Som ni vet växer det ofta aspar på gamla boställen, så även här. De sparas ofta vid avverkning:

Jag hittade mycket rösen, de har verkligen plockat undan varenda liten sten! De flesta låg i bergskanten.

Längre norrut, där det är nästan som en liten kulle, var det ett annat röse och nästan som ett stenbrott. De kanske tog stenar till huset och ladan där. Framför ladan var också ett röse dolt av en stor gran.

Stenbrott?

Jag kollade upp vad som på höjdkartan ser ut som en jordkällare, men det såg inte ut som en när man väl kom dit. Dock inser jag n att det kanske var rundeln en bit nedanför som jag kollade in? Det är en lite för långt bort från huset för att vara en jordkällare tror jag. De skulle alltså behöva gå över bäcken för att hämta mat.

Här står jag vid ladan:

Här är huset:

Här är kullen med “stenbrottet, sydväst om den blå pricken: